Denna söndag började verkligen med att vi alla tre låg på latsidan. Men runt tretiden började det krypa lite väl mycket i tassarna på hundarna. Vilket innebar att vi tog en spontan canicross runda. Mace var bitvis lite ofokuserad. Tror nog det är läge att hämta in en hare snart så han inte sätter detta i system. För då kan dumheterna smitta av sg på Phoenix. Tog med min lilla rosa VADO ut och provfilmade lite. Vädret har tyvärr inte varit på vår sida den senaste veckan. Men skam den som ger sig. Matte får istället se till att röra lite på sig.

Resten av kvällen kommer ägnas åt skolarbete och en stund med ett hidden objects-spel. Spelsuget går verkligen i banor. Ibland faller andan på och då kan man bli sittande en ganska bra stund. Killarna ska nu få vila resten utav kvällen. För imorgon stiger vi upp tidigt och förbereder oss för lydnadsträning.

Ha en supertrevlig söndag allihop

 

 

.

 

 

 
Detta var verkligen inte Mace runda. Framåt slutet hade han tröttnat
och var mer fokuserad på en löptik som passerat oss.

 

 

 

Bloggen har varit väldigt tyst sen kameran gick sönder. Äntligen har jag fått en ny som bara väntar på att få komma till användning. På måndag är lydnadsträning inplanerat. Dessutom får vi en fotograf på plats. Nu gäller det bara att hålla tummarna för vädret.

Vid sidan av hundarna och träningen har jag fått veta mer om mina höftproblem. Som ytterst få vet om är jag född utan höftskålar, vilket medförde stora komplikationer under min uppväxt. Ideligen hoppade höftkulan ur de skålar som bildats i efterhand. Vilket ledde till fruktansvärda smärtor när en höft hoppar "ur led". Som tur är har jag inga problem med höfterna idag. Utan jag kan röra på mig hur mycket jag vill. Jag har nu fått mer information om detta medfödda fel vilket kallas höftledsluxation. Det visar sig att problemen är ärftliga och jag kan få stora problem under och efter en eventuell graviditet. Vilket innebär att jag absolut inte bör saffa egna barn i framtiden. Dels för att bespara mig själv stora problem, men även för att inte sprida höftproblemen till andra generationer.

Tidigare har jag alltid varit på det klara med att jag inte vill ha familj, det intresserar mig inte. Men när sådan här information kommer upp till ytan börjar man fråga sig om man kanske inte någonsin kommer sakna det. Människans sinne är verkligen underligt. Hon vill alltid ha det hon inte kan/bör få.

Under hela veckan har vi haft fullt upp här hemma. Det har varit kursavslut, förberedande arbeten och väldigt mycket politik. Tyvärr gick kameran sönder under en långpromenad. Bilderna kunde räddas, men kameran är död och begraven. Detta medför att inga nya bilder kommer läggas upp för en tid. Men vi bjuder på lite bilder från vår långpromenad söndagen den sjunde september.

 

I övrigt har studierna rullat på och juridikskursen avslutades med toppbetyg. Vilket kändes oerhört skönt. På onsdag ska jag föra ett argumenterande tal som handlar om uppförandet av en hundrastgård i vår lilla stad. Det käns väldigt skönt att studierna rullar på nu. Men med alla kurser igång finns det en risk att det blir kollisioner framöver.