År 2014 lider mot sitt slut och jag kan inte sticka under stolen med att säga annat än att året varit väldigt händelserikt. Detta var året jag började studera, året jag lade om mat- och dryckesvanor och bäst av allt, året då Phoenix flyttade in. Det kommande årets första halva kommer inte skilja sig speciellt mycket från föregående, men till sommaren höjer vi blicken och styr kosan bort från södra Sverige.

 

Igår avslutade vi året med en härlig, nattlig dragr´tur och passade även på att köra trespann för första gången. Nyårsafton hoppas jag kommer förflyta lika snabbt somdenna afton anlänt. Mace som inte tycker om smällare och fyrverkeri ser nog helst att kvällen bara skulle slukas upp och försvinna, eller åtminstone alla fyrverkerier. Nästa nyår ska han inte behöva bo så här.

 

Gott nytt år!

Idag besökte vi Sarah och hennes sambo för att passa på att köra tillsammans. Vägladet och temperaturen var över förväntan och trotts isfläckar gick det väldigt bra för våra två ekipage. Hundarna skötte sg över förväntan och även om nu Phoenix och Aslan visade sig vara en ritkigt bra kombination, gjorde även Vilse och Mace bra ifrån sig. Det känns väldigt skönt att kunna blicka tillbaka på dagens träningsrunda och fundera framåt för kommande turer. Att få träffa Mace's kullbror och se hur lika de båda är i sättet var väldigt intressant och man kunde bolla tankar kring grabbarnas 'fix'.

Den långa väntan är över och kung Bore har äntligen skänkt oss minusgrader. När man vaknade idag och möttes av -8°C blev man lite extra glad. Hundarna var helt lyriska och har studsat runt och lekt på varenda isfläck vi hittat. Tur nog fick vi relativt regnfri dagar nu innan så marken är torr och körvänlig. Planen är att det ska bli någon/några dragrundor denna helgen. Men kylan stannar inte länge. Redan på söndag ser vi ut att få temperaturer över nolan igen. Vintrarna här nere är verkligen inget att hänga i julgranen.

 

Hela julafton lekte grabbarna grus med sina julklappar. De hemmtillverkade leksakerna kom väl till pass och min symaskins sömnadskraft fick allt prövas. Allra bäst var den halvmjuka kampleksaken i fuskpäls. Den kommer bli superbra på träningsplan. Hoppas kunna undvara några timmar och åka iväg för lite hundträning. Men studierna går först och under de dagar som passerat har jag inte hunnit få hälften gjort av allt jag borde.

 

Ikväll har Phoenix hjälpt till att klä granen. Visserligen var han mer intresserad av att leka med julgranskulorna (i plast) än att vara behjälplig. Lyckligtvis ger han den mindre uppmärksamhet än vad jag befarat. Kanske granen kan få stå tills dess att jag själv väljer kasta ut den. Bara två dara kvar till julafton, alla klappar är köpta och maten ordnad. På sätt och vis känns det lite tomt att veta att de flesta spenderar den dagen tillsammans med nära och kära. Våra julaftnar tenderar att bli väldigt lika vanliga dagar. Men vi gör det bästa av det. Detta år kommer det knappt finnas tid åt att tänka på att det egentligen är jul. Traven med skolarbete når mig nästan uptill hakan och imorgon ska jag hämta ny kurslitteratur för en kurs jag måste få klar innan den 18:e januari.

 

Vi har nu nått den 21:e December och inte en snöfliga har fallit. Dagarna avlöser varandra med regn och plusgrader. Vore väldigt trist om vi nu skulle få en lika snöfattig vinter som förra. Men vi hänger inte läpp, istället får vi passa på att använda kicken så mycket det bara går innan vägarna blir rena isgatorna. Inatt blev det en kort tur i mörker. Mace fjantade sig och det märks att han är i behov av regelbunden körning nu. Annars börjar Mace tramsa och ska lekbita Phoenix om man ökar hastigheten.

Den sista sträckan inatt blev lite mer spännande än vad jag hade önskat eftersom en kanin for ut rätt över vägen två meter från hundarna som genast vile rusa efter. Skönt nog så stannade de, men incidenten resulterade i ett svullet knä och blåmärke då jag slog i mittstången vid avhoppet. Nya tag och det vore kanske inte så dumt att införskaffa knäskydd.

 

De senaste åren har mängden huskies nere i södra Sverige nästan explosionsartat ökat i antal. Allt ofta ser man söta valpbilder i FB grupper och nya ägare som stolt vill visa fram sin ögonsten. Att ha en söt liten gosig, huskyvalp är mångas önskan. vad få verkligen inser är vad den där söta lilla valpen en dag kommer växa upp till. För ungefär en månad sen kontaktade en ägare till en tvåårig huskyhane mig i förtvivlan. Hennes uppfödare hade med glädje sålt valpen till henne och menat på att en siberian hsky nöjer sig med skogspromenader. Kvinnan nästan grät när hon försökte berätta om vilka vardagliga problem hon hade och hur hon mer eller mindre gett upp. Den där söta hundvalpen hade snarare blivit ett problem.

 

Alltför många valpar och unghundar hamnar på Blocket och i en oönskad karussell av nya hem. Speciellt tragiskt är det med de valpar och unghundar som upplever detta under den period i livet de verkligen behöver stabilitet. Jag tror själv att en bidragande orsak är att antalet kennlar ökat markant och med det öppnat upp för en helt ny markad med huskies. En marknad dit de som ösnkar sig en vacker hund söker sig. En marknad där pengagiriga uppfödare säljer till de som är villiga att betala rätt pris.

 

Alltför många räknar inte med att en husky är en husky, utan låter rasens vackra utseende blockera allt sunt förnuft människan borde ha. Valptiden kan vara fantastisk, iaf de första fyra-fem månaderna. Men när valpen närmar sig 6-7 månader blir den alltmer krävande. Till skillnad från många andra raser är en husky avlad för att verkligen arbeta och det behovet kan i vissa fall komma tidigt. Två av mina huskies har golvat brukshundar när det kommer till aktiveringsbehov i ung ålder. Även om det rör sig om kortare aktiveringspass så har dessa två individer varit totalt utvilade och redo för nya äventyr efter en kort stunds vila.

 

Innan man börjar fundera på en husky bör man verkligen ta sig en funderare. Har man ändå någonstans bestämt sig och vill kontakta en uppfödare bör man dra öronen åt sig om denne hävdar att en husky är en perfekt familjehund. Givetvis är de bra familjehundar och riktigt trevliga, förutsatt att de får arbeta. En nöjd husky är oerhört vacker, medan en olycklig är fruktansvärd att se.

 

Fråga dig själv: Vad är det hos just huskyn som lockar?
- Gör dig själv en tjänst och besvara den frågan ärligt. För både din och hundens skull.

 

 

 

Dagarna rasar iväg och det är redan den andre december. På dagens schema stod lite lydnadsträning och långpromenader. Passade på att träna lite hundmöten i skogen. Även att killarna inte gör utfall intresserar de sig lite väl mycket för andra hundar, vilket jag inte gillar. Men efter många försök har jag insett att för att träna bort intresset, eller snarare kontrollera det krävs egentid och träning med varje individ. Med Phoenix i terror-åldern gäller det att lägga upp strategier för att minimera hans destruktivitet. Trotts aktivering har han en fruktansvärd förmåga att under korta ögonblick demolera allt med stoppning i.

Temperaturerna har nu hållit sig stadiga och innebär fantastiska dragmöjligheter. Till helgen hoppas vi kunna få ett par timmar över för dragträning.