Det rullar på
Det är så fantastiskt att få se hur mycket den hårda träningen och min envishet betalar sig. Mace har blivit mycket bättre på att hålla sig i skinnet och inte "busa till det" i selen. Min tanke om att successivt vänja honom att springa allt närmre och närmre en annan hund har visat sig vara lyckad. Nu sköter Mace sig mycket bättre. Han sköter sig faktiskt så pass väl att jag häromkvällen beslutade mig för att rulla ut kickbiken och låta dem dra den utan att jag stod på.
Vill gärna att Phoenix ska vänja sig tidigt och då speciellt att han ska kunna fokusera framåt och inte få för sig att kissa emellanåt. Lillemannen är nu lite mer än fem månader och har inte börjat lyfta på benet. Därför vill jag passa på att träna redan nu. Mace började med de fasornerna mycket tidigt och de har hängt kvar sen dess.
Vill gärna att Phoenix ska vänja sig tidigt och då speciellt att han ska kunna fokusera framåt och inte få för sig att kissa emellanåt. Lillemannen är nu lite mer än fem månader och har inte börjat lyfta på benet. Därför vill jag passa på att träna redan nu. Mace började med de fasornerna mycket tidigt och de har hängt kvar sen dess.
Dock märkte jag en stor förrändring med Mace när han och Phoenix fick dra ett fordon tillsammans för första gången. Men jag kommer till det. Hur som helst selade jag på bus-hundarna och tänkte att de bara skulle få traska på i lugnt tempo bredvid cykelbanan. Det gick förvånandsvärt bra redan från början. Phoenix ville förvisso kasta sig iväg och rusa så fort han bara kunde. Men han hade en längre lina än Mace som var fäst i Mace lina, så lillen drog inte ens kickbiken. Efter ett tiotal meter rullade allt på så rysligt bra att jag testade ställa mig på plattan. Mace var redan innan ivrig att få komma iväg och med tygnd bakom tände han till. Vi höll en låg hastighet och de båda grabbarna skötte sig exemplariskt. Den lille jägaren Phoenix struntade även i en flock fåglar som befann sig på gräset bredvid oss. Han hade full fokus framåt. Vad jag sen märkte var att Mace skötte sig mycket bättre än tidigare. Han skulle inte envisas med att kissa i början. Vilket han annars alltid ska göra även om han är rastad. Men nu höll han blicken framåt och följde efter Phoenix.
Efter sammanlagt 100 meter med lite avbrott stannade jag dem och den korta träningen fick vara över för den gången. De skötte sg så bra att jag inte ville sabba det genom att få dem minsta lilla trötta. Man såg fortfarande suget i blicken och Phoenix rasade nästan när han inte fick fortsätta springa. Jag har en känsla av att han gillade det väldigt mycket. Vi kommer allt fortsätta ta ut kicken de kvällar och nätter som klimatet tillåter. Sen låta dem dra korta sträckor bredvid cykelbanan. Vad jag inte hade räknat med var att Mace skulle sköta sig så bra när han väl hade en hund framför sig. Det värmde enormt att han visade en så fantastisk sida.
Tänk efter innan du delar
Under lite mer än två dygn har jag vid flera tillfällen sett en bild/länk som florerat lite här och där på Facebook. Som den mogna och kritiska person jag är förstår jag att det bilden visar är en bluff. Det är en bild som modifierats och redigerats i ett bildprogram för att morpha ihop en mänsklig kroppsdel och en frökapsel från en blomma. Resultatet är vulgärt och ser rent utav vidrigt ut. Vid första anblick chockerar bilden och får många att klicka vidare och sedan dela bilden.
Vad många sällan tänker på är följderna. Vi delar och visar manipulerade bilder till höger och vänster. Vilket gör att de sprids med rasande fart. Vad jag först kommer att tänka på är inte de vuxna människor med ett rationells sinne som ser bilderna, utan alla de barn och minderåriga som kan se dem via sina äldre syskon, föräldrar, vänner och släktingars statusuppdateringar. Ett barn som ser en sådan bild reagerar inte på självakroppsdelen i sig. Utan på det främmande objekt som till synes tar sig ut ur huden. Med en enkel sökning kan en person med kunskap nog finna ut sanningen bakom dessa manipulerade bilder. Dock har barn sällan kunskap och förståelse. De ser inte en manipulerad bild, utan de ser något väldigt vidrigt och bildar sig en uppfattning.
Frågan jag vill ställa är om vi egentligen inte borde tänka oss för innan vi delar manipulerade bilder eller videos där djur plågas eller dödas. Borde vi kanske inte hejda oss och tänka efter innan vi klickar oss vidare och delar allt möjligt vi finner på nätet? Vi borde nog alla ha lite mer nät-etikett. Både när det gäller vårt skriftspråk och även de länkar vi serverar på ett silverfat.
Ett år fyllt med händelser
Ett år har nu gått sen Luna avled här hemma. Det går inte en dag utan att jag tänker på och saknar henne. Samtidigt är det skönt att inte behöva oroa mig över hennes hälsa, över vad hon kan ha ätit eller om hon kommer bli bättre. saknaden må vara enorm, men samtidigt känns det skönt att hennes långa lidande tog ändades tillslut. Många saker önskar jag att jag kunnat ändra på. Mest av allt önskar jag att Lunas livsöde kunnat ändras.
Men jag har Luna att tacka för så enormt mycket. Hon fick mig att växa som människa, att våga tro på mig själv och våga chansa. Utan Luna hade jag aldrig vågat ta steget att flytta till andra sidan landet och påbörja en utbildning. Även om jag hade önskat att Luna varit med oss och själv fått uppleva en ordentlig vinter i norrland, kommer minnet av henne alltid finnas kvar.
Året som passerat har varit väldigt händelserikt, både på gott och ont. Hade det inte varit för Mace vid min sida skulle jag aldrig orkat ta mig igenom allt. Livet är verkligen en berg och dalbana, allt går både upp och ned. Idag sitter jag här mitt i flyttplaner tillsammans med två fantastiska killar som förgyller min vardag. De gör det värt att kämpa vidare och sträva mot mina mål som rör hundarna och min egna framtid. Idag ser jag ljust på det som väntar och jag känner en enorm längtan efter att få se Blekinge i backspegeln och istället blicka mot norr.
Crazy dog lady
Så här på kvällskvisten när man sitter vid datorn och egentligen borde komma igång med att färda ett arbete, smyger sig tankarna gärna iväg på annat. Jag har inte varit i ett förhållande på så många år att jag faktiskt tappat räkningen. Gnuggar jag de grå kan jag med största säkerhet komma på rätt antal. Men bara det faktum att jag måste tänka efter gör en uppmärksam på hur fort tiden verkligen går. Skulle någon ställa frågan till mig om jag inte saknar en partner och livskamrat. Skulle jag svarar: Nej. Men innerst inne är det inte hela sanningen där.
Givetvis kommer det tillfällen som sena fredagskvällar man är studiefri, även om de är få förekommer de. Samt gett hundarna ett ordentligt pass med någon form av träning. Det är just då jag ofta känner att det hade varit skönt att ha någon att prata lite med. Någon att bara luta sig mot i soffan. Rättelse: Då kanske jag skulle använda soffan. Stunderna är ganska få, men de förekommer. Som hundägare behöver man sällan känna sig ensam och uttråkad. Men man kan ändå känna en saknad efter mänsklig kontakt i hemmet. Givetvis har jag en liten inte speciellt hemlig dröm. Nämligen att i framtiden träffa en person, gärna från en mer nordligt belägen ort, som precis som jag gillar draghundar och ett mer naturnära liv.
Med Phoenix hemma har jag blivit alltmer bunden och därmed inte haft samma möjlighet att socialisera med människor. vad jag även känner är oerhört sorgligt är att jag sällan har tid att träffa vänner. Studierna och hundarna är de största prioriteringarna i mitt liv. Men jag börjar alltoftare känna att det hade varit skönt att lämna hundarna ibland och få göra något bara för mig. I vissa fall börjar jag nästan känna mig som en crazy dog lady som inte talar om annat och gör allt för sina fyrbenta familjemedlemmar.
Givetvis ser jag framemot morgondagens träning och aktiviteter med hundarna och ännu mer det som väntar till hösten. Nämligen dragträning och tävling för Mace. Men jag känner ett behov av mänsklig kontakt just nu för att kunna växa som person. Varje dag lever man ett hundliv och det hade varit underbart skönt att få komma därifrån någon timme varje dag. Jag känner att jag behöver ta tillbaka lite av mitt egna liv igen. Speciellt under sommaren då jag inte kan lämna hemmet för lektioner på skolan.
En fröjd för alla
Gårdagen avslutades med att äntligen få lämna in den första uppgiftien i juridikskursen. Efteråt kände jag lika stor lättnad som när de andra kurserna avslutats. Dock har denhär kursen en lång väg kvar innan jag ens kan skymta ljuset i tunneln. Tur nog har jag två härliga killar som förgyller min vardag och stjäl lite viktig studietid emellanåt.
Kom nyligen in från en kort träningsrunda. Mace har haft lite bomull i öronen idag så jag satsade istället på kontaktträning, kort och intensivt med Phoenix istället. Den lille pajasen är riktigt duktig och jag ska allt mer börja shejpa in rätt position. Men givetvis tar vi det sakta och lugnt. Av erfarenhet har jag lärt mig att man kan aldrig stressa fram ett bra resultat. Vid hemfärden träffade vi på några herrar som undrade om de fick hälsa på hundarna. I vanlig ordning sa jag att Mace är reserverad och kommer hållas närar mig, men att Phenix väldigt gärna socialiserar och hälsar. Den ena mannen närmade sig och Mace gav ifrån sig ett par rejäla skall, vilket han ibland kan göra när han blir lite osäker. Men när mannen var så pass nära att han kunde hälsa på Phoenix tog sig Mace fram och luktade ordentligt på främlingen. Efter lite torrfoder och försiktigt klappande betedde Mace sig som han kännt de båda männen hela live. Nämligen att göra en "husky" och mer eller mindre ignorera. Han lade sig vid den enes fötter och spanade runt området.
Vi stannade kvar och pratade en stund om hundar och det var så fantastisk att få se hur mina unga grabbar bara lägger sig självmant i gräset och inväntar. De låg där och bara spanade över gräsmatta och reste sig först när jag gav tillåtelse. Det var härligt att få se den försiktige mace ta situationen lite reserverat i början, men helt avslappnat till slut. De båda killarna fick beröm för sitt fina sätt, vilket värmer ett mattehjärta. Att få se två unga siberian huskies sköta sig så fint visar tydligt att med rätt träning och rätt aktivering. Aktivering som är lämpad för rasen och individerna, blir de en fröjd både för mig och hela samhället.
You and me together, forever
Sann syskonkärlek
Maximum overdrive
Idag fick de långbenta killarna verkligen visa framtassarna. Lille Phoenix fick för första gången ha en dragsele på sig. Givetvis fick han inte dra någon direkt vikt. Utan jag vill börja vänja honom vid selen redan nu och jobba på att de båda grabbarna ska kunna arbeta ihop utan lek. Som den valp Phoenix är ville han först tugga på allt, koppel sele osv. Men sen var det som om något hände. Han skickades längst fram med den längre delen utav kopplet och det var som att poletten plötsligt föll ned. Phoenix sträckte ut kroppen fint och tog ordentliga språngsten i det nyklippta gräset, tätt följd av Mace som drog för glatta livet. Jag får nog snart skaffa ett ankare till mig. Finns ju en form utav fallskärm vissa löpare använder för att öka luftmotståndet. Kanske skulle vara något...
Det var fantastiskt härligt att se den lille killen fatta vinken så snabbt. Är förundrad över de enorma kliv den lille grabben kan ta med sin lilla kropp. Men han har växt ordentligt och är idag i storlek med en liten tik. Som grädde på moset var han urduktig när det kom till att stanna och hålla sig på banan. Vem vet, kanske jag har en liten blivande ledarhund här. Vi kommer fortsätta träna på detta vis och låta Mace springa lite bakom Phoenix. Så Mace inte kan nå och börja leka med honom. Men det gäller även att Phoenix får egentid i selen och vi kan träna ensamma. För här finns potential och den ska inte förfaras. Sen får de komma allt närmre varandra när jag känner att Mace klarar hantera det.
Har haft stenkoll på väderleken dehär dagarna och inatt runt 05-07 kommer temperaturen sjunka ordentligt och likaså luftfuktigheten. Är så otroligt sugen på att dra ut med Mace. Förutsatt att arbetet i privatjuridik och det andra i samhällskunskap inte får mig att ligga däckad vid den tiden.
Växlande väder
Våra svenska somrar är verkligen luriga. Inom loppet av knappt fem minuter går det från strålande solsken till åskmulet och bara ett ögonblick senare faller ösregnet och åskan börjar mullra. Tackar inte nej till lite regn. Det svalkar av och håller temperaturen nere. Men med den höga luftfuktigheten kommer det nästan bli tropisk värme när solen väl kommer tillbaka.
Under förmiddagen hann vi med ett lydnads- och lekpass. Jag är så glatt överraskad över hur väl Mace skötte sig. Han klarade alla inkallningarna och nästan med perfekt position. Till skillnad från våra senaste träningar var han inte alls lika loj. Han kom som ett skott och var nästan lite väl på hugget och ville egentligen resa sig innan jag ropat. Det var oerhört skönt och roligt att han hade tempo och entusiasm. Kanske det ligger lite i dagens temperatur som varit ganska behaglig. Vi tog ett par inkallningar med sättande, följt av fotgående. Vid fotgåendet har jag märkt att han börjat slarva. Eller snarare att jag slarvat med Mace's träning. Men det är inget vi inte kan fila på. Hoppas på fler sådana här bra dagar i sommar.
Även lille Phoenix fick lite extra uppmärksamhet. Visserligen bara kontakt och inkallning. Jag märker en stor skillnad från ett par veckor tillbaka. Han har lugnat ned sig och har mycket lättare för att fokusera. I likhet med Luna inmundigar han inte vilket mut-godis som helst. Håller i skrivande stund på att test-torka lite av färskfodret Priima special NK för att se om det kanske kan få en bra konsistens. Vore ett bra och billigt alternativ. Förutsatt att torkningsprocessen fungerar.
Själv ska jag nu ägna resten av dagens ljusa timmar åt ett arbete i privatjuridik. Efter att ha skummat igenom uppgifterna känner jag att en huvudvärk sakta men säkert kommer krypande. Senare ikväll har ett par vänner dragit ihop deltagare till en liten fest. Känner mig själv inte så supersugen. Även om det hade varit kul att träffa lite gamla vänner.
Under förmiddagen hann vi med ett lydnads- och lekpass. Jag är så glatt överraskad över hur väl Mace skötte sig. Han klarade alla inkallningarna och nästan med perfekt position. Till skillnad från våra senaste träningar var han inte alls lika loj. Han kom som ett skott och var nästan lite väl på hugget och ville egentligen resa sig innan jag ropat. Det var oerhört skönt och roligt att han hade tempo och entusiasm. Kanske det ligger lite i dagens temperatur som varit ganska behaglig. Vi tog ett par inkallningar med sättande, följt av fotgående. Vid fotgåendet har jag märkt att han börjat slarva. Eller snarare att jag slarvat med Mace's träning. Men det är inget vi inte kan fila på. Hoppas på fler sådana här bra dagar i sommar.
Även lille Phoenix fick lite extra uppmärksamhet. Visserligen bara kontakt och inkallning. Jag märker en stor skillnad från ett par veckor tillbaka. Han har lugnat ned sig och har mycket lättare för att fokusera. I likhet med Luna inmundigar han inte vilket mut-godis som helst. Håller i skrivande stund på att test-torka lite av färskfodret Priima special NK för att se om det kanske kan få en bra konsistens. Vore ett bra och billigt alternativ. Förutsatt att torkningsprocessen fungerar.
Själv ska jag nu ägna resten av dagens ljusa timmar åt ett arbete i privatjuridik. Efter att ha skummat igenom uppgifterna känner jag att en huvudvärk sakta men säkert kommer krypande. Senare ikväll har ett par vänner dragit ihop deltagare till en liten fest. Känner mig själv inte så supersugen. Även om det hade varit kul att träffa lite gamla vänner.
Varm av lycka och glädje
Allt oftare slås jag av en ofantligt lyckokänsla när jag ser på mina två grabbar. Det känns så fantastiskt att få dela vardagen med Mace och Phoenix. Även om längtan är stor till hösten passar jag på att njuta lite av en valp-sommar. Håller lite koll på bostadsmarknaden i norr. Kan vara bra att kolla runt lite även att det nästan är ett år kvar.
Idag har vi testat på att koppla samman båda killarna och låta dem gå bredvid varandra. Mace fjantade sig lite i början, men skötte sig sen fint. Lille Phoenix ville bara rusa framåt. Vilket resulterade i att han blev väldigt trött. Men denna träningsstund var egentligen mestadels tänkt för Mace som alltför ofta vill bjuda in till lek när han går ihop med en annan hund.
Igår skrev jag ingenting på bloggen. Dagen gick oerhört fort och när jag kom från uppdraget i Ronneby stupade jag nästan i säng. Bemötandet vi fick från människorna vi samtalade med skiljde sig verkligen. För att få folk att öppna ögonen för problemet med langning tror jag man måste göra något mer än att bara dela ut informationsblad. Jag tror nästan man måste köra upp riskerna och vad som kan ske i ansiktet på folk. Det var säkert 70% utav de som tackade nej som drog klassikern "mina ungdomar dricker inte". Det är väldigt tråkigt att så många väljer att blunda och förneka. Alltför många målar gärna upp sina barn och ungdomar likt änglafigurer.
Idag har vi testat på att koppla samman båda killarna och låta dem gå bredvid varandra. Mace fjantade sig lite i början, men skötte sig sen fint. Lille Phoenix ville bara rusa framåt. Vilket resulterade i att han blev väldigt trött. Men denna träningsstund var egentligen mestadels tänkt för Mace som alltför ofta vill bjuda in till lek när han går ihop med en annan hund.
Igår skrev jag ingenting på bloggen. Dagen gick oerhört fort och när jag kom från uppdraget i Ronneby stupade jag nästan i säng. Bemötandet vi fick från människorna vi samtalade med skiljde sig verkligen. För att få folk att öppna ögonen för problemet med langning tror jag man måste göra något mer än att bara dela ut informationsblad. Jag tror nästan man måste köra upp riskerna och vad som kan ske i ansiktet på folk. Det var säkert 70% utav de som tackade nej som drog klassikern "mina ungdomar dricker inte". Det är väldigt tråkigt att så många väljer att blunda och förneka. Alltför många målar gärna upp sina barn och ungdomar likt änglafigurer.
Det börjar dra ihop sig till festivaler nu. Jag ser verkligen fram emot våra arbetsuppgifter under de dagarna.
Bad i sommarvärmen
Vårterminen är äntligen över och mina betyg är klara. Detta firades med hundbad tillsammans med Hubbe och Hades. Mace och Heds lekte så vattnet skvätte och lille Phoenix har tagit sina första simtag. Efter massa skratt och en kamp mot myggen i skogen är jag nu helt slut. Resten av kvällen kommer spenderas i sängen framför fläkten. Idag har det varit fruktansvärt varmt och än är sommaren inte slut.
Första uppdraget avslutat
Efter utbildning och väntan har vår grupp äntligen fått komma igång. Vi fick gå ut hårt genom att finnas tillgängliga och hjälpa till på Sweden rocks festival- och närområde. Som första volontärgrupp för distriktet var detta arbetet helt nytt, både för oss och poliserna som fanns på plats. Men trotts lite bekymmer med att bli insläppta utav ordningsvakterna så kom vi tillslut igång. Det blev verkligen ett par spännande och intressanta timmar som vi gick runt och mest fanns till för besökare.
Jag förvånade verkligen mig själv genom att vara oerhört uppmärksam på hur området såg ut. För att inte ens satt min fot där sen 12 år tillbaka, blev jag glatt förvånad över att kunna ha stenkoll på vart de olika instanserna och viktiga byggnader fanns. Vilket tydligt bevisar att jag inte alls har så dåligt lokalsinne som jag tidigare intalat mig. Jag kan, bara jag verkligen vill. Efter vi avklarat vårat pass kändes det skönt att veta att vi faktiskt inte bara vandrat runt. Utan kunnat vara till hjälp både för skadade personer och de som irrat sig bort. Dessutom lyckades jag stöta ihop med Scorpan som jag inte träffat på tre år. Han är en härlig person och är uppskriven på listan utav de personer jag tänker hälsa på innan jag lämnar Blekinge. Känns dock lite trist att jag inte har möjlighet att närvara på området de övriga dagarna. Samtidigt knns det skönt med en iten mjukstart. Nästa vecka väntar ytterligare ett uppdrag i Ronneby.
Eftersom det kan bli ganska långa dagar är jag oerhört tacksam över att Hubbe ställer upp som hundvakt åt Mace och Phoenix. Igår fick jag åka hemmifrån innan han slutat jobbet. Vilket innebar att Hubbe behövde hämta hundarna hemma hos mig. Som jag trodde flöt det på jättefint och Hubbe själv förvånades över hur lugna de var när han kom. De sov när han anlände och vaknade bara till, hälsade lite kort. Efter det gick mina myspellar och lade sig igen. Otroligt härligt att ha så lugna, unghundar som kollar av och sen bara kan ta det lugnt. De är verkligen helt fantastiska.
Miljöträning på Janneberg
Idag passade vi på att dra oss lite extra i sängen. Kändes oerhört skönt att vila ut och få sova med gott samvete. Fick tillbaka min inlämningsuppgift och med den ett klart godkänt omdöme. Käns oerhört skönt att kursen endast bara har en muntlig redovisning kvar. Härligt att se ljuset i tunneln nu efter allt hårt slit.
Denna lediga dag passade vi på att promenera till Janneberg för lite miljöträning bland hästarna. Känns så oerhört skönt med två hundar som inte försöker kasta sig efter hästarna eller försöker få igång dem till att springa. Lille Phoenix var först lite misstänksam mot de fyrbenta jättarna, men det gick fort över. Nu ligger båda pojkarna och sover gott och resten utav kvällen kommer vi spendera i lugn och ro. När man kastar en blick mot hundarna som sover så gott, då känner jag en stor glädje över att ha dessa små solstrålar i mitt liv.
Phoenix spanar på den underliga varelsen
Med sikte på hösten
Ännu en varm sommardag går sakta men säkert mot sitt slut. Ända sen skolstarten i januari har helgerna varit fullbokade. Men nästa vecka avslutas den ena kursen och sen ligger sommarstudierna framför mig. Det ska bli oerhört skönt att bli klar med den ena kursen och sen bara studera på distans under sommaren. Dock kan den ena kursen bli oerhört tidskrävande. Men det är lika bra att ta sig i kragen och sätta full fart. Längtar till senhösten då psykologikursen startar igen.
Men nu gäller det att satsa på att leva här och nu. Tidigare under morgonens promenad vid femtiden kände jag en sådan lust att vandra en längre sträcka, sova ute i vindskydd och grilla med hundarna. Det hade varit helt underbart att få komma ifrån Karlshamnslivet ett par dagar. Bara få komma bort och vara. Helst av allt hade jag åkt upp och tillbringat sommaren hos vänner i landets nordligare delar. Men jag gör säkrast i att hålla mig här nere. Skulle jag fara iväg med hundarna nu finns det en stor risk att jag aldrig vill komma tillbaka och jag måste renovera och sälja lägenheten innan jag lämnar Blekinge. Men, man kan alltid låta fantasierna fara iväg. Nästa sommar hoppas jag kunna vandra i fjällen med mina fantastiska fyrfotade killar.
Imorgon hoppas jag att det svalnar av lite. Hundarna har mestadels bara legat och vilat inomhus idag. Men om nu temepraturen sjunker lite till under kvällen kanske vi tar lite klickerträning. I annat fall går vi en runda med Hubbe och Hades. När man tänker på den framtida flytten är det just detta härliga radarparet jag kommer sakna som mest.
Sommar, sommar
Sommaren är nu kommen och med den värme och höga luftfuktighet som får en att vilja emigrera till nordpolen. Både jag och hundarna väljer att ta siesta när det är som varmast. Blir så fruktansvärt trött i denna värmen. De varma nätterna när man ligger som en halvdöd sill längtar vi alla tre till vintern. Det vore fantastiskt kul om vår sista vinter här nere i Karlshamn kunde ge mycket snö. Lika mycket som vintern för två år sen, då jag och Luna var ute och pulsade i snön varenda natt.
Har börjat fundera och se över sommarens träningsplaner för hundarna. Planen är att Mace's fjanterier när han drar tillsammans med en annan hund ska vara borta. Så han och Phoenix ska kunna jobba ihop när lille-mannen ska köras in. Har stora förhoppningar om den lille busen. Han har nog stor potential som arbetshund.
Målen för sommarens träning är att jobba mer med lydnad, spår, kommando samt få bort Mace's felbeteende när han drar i par. För lille Phoenix står det kontakt och inkallning på schemat. Just nu inväntar vi en dag med lite svalare väder så vi kan gå ut och träna på gräsmattan igen. Har funderat på att ta oss ut till träningsplanen och vara där. Dock tror jag inte staketet lagats. Vågar absolut inte släppa Phoenix om inte staketet är helt intakt.
Har börjat fundera och se över sommarens träningsplaner för hundarna. Planen är att Mace's fjanterier när han drar tillsammans med en annan hund ska vara borta. Så han och Phoenix ska kunna jobba ihop när lille-mannen ska köras in. Har stora förhoppningar om den lille busen. Han har nog stor potential som arbetshund.
Målen för sommarens träning är att jobba mer med lydnad, spår, kommando samt få bort Mace's felbeteende när han drar i par. För lille Phoenix står det kontakt och inkallning på schemat. Just nu inväntar vi en dag med lite svalare väder så vi kan gå ut och träna på gräsmattan igen. Har funderat på att ta oss ut till träningsplanen och vara där. Dock tror jag inte staketet lagats. Vågar absolut inte släppa Phoenix om inte staketet är helt intakt.
You complete me!
Studier och renovering
Idag tog jag ytterligare ett steg mot framtiden. Juridikstudierna tog sin början och nu väntar en sommar av tuffa studier. Inte nog med det rullar utbildningen som volontär hos polisen på för fullt. Nästa vecka är det sista utbildningstillfället.
Dessutom håller jag på att tömma lägenheten på möbler. Nu när väggarna kommer fram sprudlar idéerna och jag har stora planer inför den kommande renoveringen inför försäljningen. Dock finns det en risk att jag kommer gilla det så mycket att jag nästan inte vill sälja. Men allt går att göra om, på en ny plats med nya möjligheter. Ser framemot vad som komma ska och drömmer om livet i norr.
Häromkvällen fick Mace en ordentlig dragrunda och han skötte sig utmärkt. Hoppas att det snart blir lite svalare i gen så vi kan rulla ut kicken igen. Lille Phoenix växer så det knakar. Han är verkligen en fantastisk liten kille. Har bestämt mig för att till hösten så ska lillen få gå på en utställning, inoff iof men kan bli kul ändå.
Dessutom håller jag på att tömma lägenheten på möbler. Nu när väggarna kommer fram sprudlar idéerna och jag har stora planer inför den kommande renoveringen inför försäljningen. Dock finns det en risk att jag kommer gilla det så mycket att jag nästan inte vill sälja. Men allt går att göra om, på en ny plats med nya möjligheter. Ser framemot vad som komma ska och drömmer om livet i norr.
Häromkvällen fick Mace en ordentlig dragrunda och han skötte sig utmärkt. Hoppas att det snart blir lite svalare i gen så vi kan rulla ut kicken igen. Lille Phoenix växer så det knakar. Han är verkligen en fantastisk liten kille. Har bestämt mig för att till hösten så ska lillen få gå på en utställning, inoff iof men kan bli kul ändå.
Lille Phoenix
Bröderna bus
Kvällspyssel
Kvällsträning
Fick en snabb och härlig dragtur i skogen nu innan det mörknade. Det var ett tag sen Mace drog och han var verkligen på hugget. Skötte sig förvånansvärt bra och tog sig igenom sträckan. Blev bara en kort runda eftersom värmen och fuktigheten inte alls är bra nu. Men Mace behövde jobba och man märkte på killen hur mycket han saknat det. Tyvärr står sommaren för dörren nu och under förra veckan har det regnat nästan varenda dag. Ösregn som följs av strålande sol är inget som gör det enklare för hundarna. För varje dag som går längtar jag mer och mer norrut.
Vad gäller lille valpen har jag tänkt om lite, iaf rörande hans namn. Allteftersom jag lärt känna honom mer och hans personlighet växer ser både jag och vänner stora likheter med Luna när hon var liten. Vilket senare gav det perfekta namnet till lillen. Han kommer få kallas Phoenix. Det blir enkelt att ändra namn eftersom han ännu inte lyssnar på det förra. Men nu när vi lärt känna varandra mer känner jag verkligen att namnet Phoenix passar honom.
Vad gäller lille valpen har jag tänkt om lite, iaf rörande hans namn. Allteftersom jag lärt känna honom mer och hans personlighet växer ser både jag och vänner stora likheter med Luna när hon var liten. Vilket senare gav det perfekta namnet till lillen. Han kommer få kallas Phoenix. Det blir enkelt att ändra namn eftersom han ännu inte lyssnar på det förra. Men nu när vi lärt känna varandra mer känner jag verkligen att namnet Phoenix passar honom.
Nytt blad
Denna helgen har vi inte haft speciellt mycket hundaktiviteter här. Har mestadels blivit lite promenader och mycket tid ute på gräsmattan. Dagarna har varit väldigt varma vilket medfört att vi tagit det lugnt på hundfronten. Men jag har inte legat på latsidan. Jag har packat ihop och gått igenom ägodelar som nu lagts ut till försäljning. Vill få undan så mycket som möjligt.
Känns dock lite konstigt att vandra runt i lägenheten nu när det nästan ekar här. Vardagsrummet har inte känts så tomt sen jag flyttade in. Har lite svårt att föreställa mig att jag nu bott här i närmare 4,5 år. Det har varit en tid av mycket upp- och nedgångar. Men de åren har lärt mig oerhört mycket.
Men nu är det dags för att städa ut och börja ett nytt liv. Jag ser ljust på framtiden och vill verkligen satsa allt nu. Framtiden, jag välkomnar dig. Trotts att det känns lite konstigt att packa ihop alla sina tillhörigheter i lådor och sälja möbler.
Känns dock lite konstigt att vandra runt i lägenheten nu när det nästan ekar här. Vardagsrummet har inte känts så tomt sen jag flyttade in. Har lite svårt att föreställa mig att jag nu bott här i närmare 4,5 år. Det har varit en tid av mycket upp- och nedgångar. Men de åren har lärt mig oerhört mycket.
Men nu är det dags för att städa ut och börja ett nytt liv. Jag ser ljust på framtiden och vill verkligen satsa allt nu. Framtiden, jag välkomnar dig. Trotts att det känns lite konstigt att packa ihop alla sina tillhörigheter i lådor och sälja möbler.
Lunch i det gröna
Idag har en härlig brist svept in över staden och flocken tillbringade lunchen utomhus på gräsmattan. Både Mace och Fenris fick söka efter sin mat i det halvhöga gräset. Efter det blev det lite kort inkallningsträning med Mace. Träningen gick betydligt bättre idag och han klarade ingången fint. Lite slarvig i sin placering. Men vi jobbar oss sakteligen tillbaka. Livet är inte lätt som ettåring. Som avslutning fick Mace ligga och slappa i det härliga gräset och njuta i skuggan av kastanjeträden.
Lille Fenris är ännu så intresserad av allt annat att jag får börja med kontaktövningar inomhus. Han har blivit betydligt mörkare de senaste dagarna. Nästan var dag kan man se hur färgen i hans päls förrändras. Lillen kommer nog bli oerhört snygg när han växt till sig. Han sköter sig väldigt bra om nätterna och sover nu utan akuta kissrundor nattetid.
Lille Fenris är ännu så intresserad av allt annat att jag får börja med kontaktövningar inomhus. Han har blivit betydligt mörkare de senaste dagarna. Nästan var dag kan man se hur färgen i hans päls förrändras. Lillen kommer nog bli oerhört snygg när han växt till sig. Han sköter sig väldigt bra om nätterna och sover nu utan akuta kissrundor nattetid.
Stiligaste Prinsen
Lille bus-Fenris på språng
Älskar att bara sitta och spana
Heta dagar och svala nätter
Det märks verkligen att försommaren är kommen. Tjugo grader varmt, strålande solsken och Karlshamnsborna går redan i shorts och linne. Själv önskar jag mig bort, ser bilder och filmer andra draghundsförrare lägger upp. Uppe i norr har de fortfarande snö och vårvinter nu. Hoppas snart få uppleva en fantastisk vinter med massa snö och hundkörning.
Eftersom att temperaturen under natten kryper ned under fem grader kan vi passa på att ta en kort vända ibland. Innan sommarvärmen och fukten sätter i ordentligt. Mace har ett enormt behov att få springa och vi har tyvärr ingen rasthage i närheten. Och med kaninungar häromkring vågar jag absolut inte låta honom vara lös på gräsmattan nu. Några kortare dragrundor hinner vi förhoppningsvis med innan sommaren verkligen är här. Hoppas dock att Mace's nya dragsele från Xatsus.se hinner komma.
Lillens namn är nu bestämt och han ska få heta Fenris. Eftersom han nu verkar ha landat vad gäller omgivningen häromkring och vi fått en någotsånär rutin på vardagen, kommer jag lite smått att börja med klickerträning. Och det första som står på schemat är hans namn och inkallning.
Lillens namn är nu bestämt och han ska få heta Fenris. Eftersom han nu verkar ha landat vad gäller omgivningen häromkring och vi fått en någotsånär rutin på vardagen, kommer jag lite smått att börja med klickerträning. Och det första som står på schemat är hans namn och inkallning.
Välkommen lille valp
De senaste dagarna har varit hektiska här i vår lilla huskylya. Onsdagen den 23 april anlände en liten viltfärgad hanvalp som verkligen har funnit sin plats hos oss. Lillen är väldigt skötsam och vår vargdag rullar på i rasande fart. Från att ha kunnat köra under vårsäsongen har nu våra dagar inslag av valppromenader och en massa lek och vila ute på den stora gräsattan.
Lillen, som ännu inte har något namn, är en skötsam och väldigt lugn trettonveckors valp. Mace gillar honom skarpt, nästan lite väl mycket. Emellanåt får man ta bort den burduse unghunden så lillen får sin välbehövliga vila. Jag hade stora förhoppningar om att Mace's ätande och hans välmående skulle bli bättre med lill-valpens ankomst. Jag hade väldigt rätt. Mace äter mycket bättre, dock helst torkat kött eller torrfoder. Men det är en klar förbättring från hans tidigare matvägran.
Efter några dagar med lill-valpen ser jag oerhört många likheter med honom och älskade Luna. Lillen är lika envis och självständig. Det har visat sig att han är en ritkig liten rymmare som gärna söker sig iväg på egna, vilda äventyr. Jag ser stor potential hos lillmannen och han har säkert en bra framtid som draghund och t.om som ledarhund. Längtan till hösten är nu enorm. Dessutom kommer förhoppningsvis Mace att få debutera i tävlongssammanhang i slutet av hösten. Sommaren kommer handla om mina juridikstudier, valpbus och träning samt kommandoträning och sök/spår för Mace. Ser verkligen framemot en fantastisk sommar med hundträning tillsammans medMace och den ännu ej namngivne plutten. Livet leker för oss och jag ska undersöka möjligheterna att kanske satsa på väktarutbildningen uppe i Boden. Såvitt det inte blir polishögskolan.
Precis lämnat av uppfödare Jimmy vid tågstationen. Tack för två underbara hundar.
Lillen på äventyr
