Crazy dog lady
Så här på kvällskvisten när man sitter vid datorn och egentligen borde komma igång med att färda ett arbete, smyger sig tankarna gärna iväg på annat. Jag har inte varit i ett förhållande på så många år att jag faktiskt tappat räkningen. Gnuggar jag de grå kan jag med största säkerhet komma på rätt antal. Men bara det faktum att jag måste tänka efter gör en uppmärksam på hur fort tiden verkligen går. Skulle någon ställa frågan till mig om jag inte saknar en partner och livskamrat. Skulle jag svarar: Nej. Men innerst inne är det inte hela sanningen där.
Givetvis kommer det tillfällen som sena fredagskvällar man är studiefri, även om de är få förekommer de. Samt gett hundarna ett ordentligt pass med någon form av träning. Det är just då jag ofta känner att det hade varit skönt att ha någon att prata lite med. Någon att bara luta sig mot i soffan. Rättelse: Då kanske jag skulle använda soffan. Stunderna är ganska få, men de förekommer. Som hundägare behöver man sällan känna sig ensam och uttråkad. Men man kan ändå känna en saknad efter mänsklig kontakt i hemmet. Givetvis har jag en liten inte speciellt hemlig dröm. Nämligen att i framtiden träffa en person, gärna från en mer nordligt belägen ort, som precis som jag gillar draghundar och ett mer naturnära liv.
Med Phoenix hemma har jag blivit alltmer bunden och därmed inte haft samma möjlighet att socialisera med människor. vad jag även känner är oerhört sorgligt är att jag sällan har tid att träffa vänner. Studierna och hundarna är de största prioriteringarna i mitt liv. Men jag börjar alltoftare känna att det hade varit skönt att lämna hundarna ibland och få göra något bara för mig. I vissa fall börjar jag nästan känna mig som en crazy dog lady som inte talar om annat och gör allt för sina fyrbenta familjemedlemmar.
Givetvis ser jag framemot morgondagens träning och aktiviteter med hundarna och ännu mer det som väntar till hösten. Nämligen dragträning och tävling för Mace. Men jag känner ett behov av mänsklig kontakt just nu för att kunna växa som person. Varje dag lever man ett hundliv och det hade varit underbart skönt att få komma därifrån någon timme varje dag. Jag känner att jag behöver ta tillbaka lite av mitt egna liv igen. Speciellt under sommaren då jag inte kan lämna hemmet för lektioner på skolan.
Kommentarer
Trackback
